Jag var på ”Besf of MMS” en samling seminarium inom
Microsoft management, där en inspirerande talare vid namn Rune Larsson höll
föredrag om, typ sig själv. Nåväl han var någon typ av super-långdistans-löpare
en sådan som tycker Marathon löpare springer för kort, en sån som springer lopp
som tar något dygn.

Det fascinerade mig att man ens kunde springa ett dygn,
uppåt 25 mil. Han menade att mycket satt i huvudet, något han för att passa in
i IT sammanhanget kallade ”drivrutinerna” och kroppen var hårdvaran. Jag såg
mig själv springa till mitt fritidshus utanför sala, bara 15 mil.

Funkar det verkligen bara man har rätt drivrutiner i huvudet?

Det gav mig
insikten att man kanske kunde tänka sig smal.
Jag satt framför TV:n i Lördags och spände magmusklerna allt vad jag kunde,
alltså riktigt ordentligt i hela magen i ca 2 sekunder, jag upprepade
proceduren med 5-6 sekunders intervaller, riktigt smidigt sätt att träna magen.
Halvliggandes i min sköna fåtölj.

Jag har funderat på att även göra de ganska tråkiga tvärbaneturerna till
träningspass, spänna olika muskelgrupper i omgångar, ingen behöver märka något
och det enda som blir lidande är Angry Birds Halloween.
Jag diskuterade igenom övningen med en kollega som informerade mig om att jag
faktiskt inte var först med att komma på denna övning, det visar sig att jag är
i samma klass tankemässigt som Arnold Schwarzenegger som kom på övningen och
kallade den ”Vaccum” dammsugaren.

Matrutinerna har blivit något snävare, med master yodas ”Do
not” sjungandes i huvudet när jag hittar en godispåse på vardagsrumsbordet
fungerar det bra. Det enda onyttiga jag har klämt i mig är två Avokado med
skagenröra som förrätt, men jag har tagit extra LITE skagenröra.

Lunch på stan en regel jag haft senaste 10-15 åren har jag bytt mot lunch i
låda, jag har haft en gammal princip mot lunch i låda, den bottnar i tiden som
drifttekniker då om man lunchade tillsammans med ekonomitanterna alltid fick
jobba på lunchen också i form av att svara på dumma frågor om allt från
e-postproblem till faxar.
Problemet med lunch på stan är att maten är fet, även den vanliga husmanskosten
som man äter hemma är fetare på lunchställena, de har som mål att maten skall
vara god, maten blir god av fett och socker.

Middagarna har jag inte gjort om nämnvärt, jag försöker äta lite mindre bara
och skippar bearnaisesåsen eller tar lite mindre av remouladsåsen.

En stor sak jag dock börjat med och som är svår är frukost, för att inte behöva
äta ihjäl sig till lunch behöver man grunda med frukost. Jag är kategoriskt
emot frukost, det finns ändlöst med skäl att inte äta frukost. Låt mig bara
lista de två största skälen:

1. Det tar tid, tid som jag sov gott på!
2. Jag är inte hungrig!

Om ni frågar mig är detta ganska starka skäl mot frukost, men jag har hittat en
kompromiss, jag har färdigkokta ägg i kylskåpet, två ägg med salt på får agera
frukost, de ger gott om protein, tar inte lång tid och är gott.